En rulle Budapest tack.

Syster sa ”mm, så gott det hade varit med budapesttårta”. Jag var skeptisk. Är instinktivt emot marängiga tårtor. Vet inte varför, men jag tänker att de inte kommer vara goda. Jag brukar alltid ha fel, för det är ju urgott med maräng! Pavlova är ju den bästa av dem alla! Så när jag begrundat mina tidigare felaktiga instinkter, blev det en budapestrulle till fikat. Jag har aldrig bakat det innan. Mamma är en mästare på budapest, så jag skulle leta upp hennes recept. Men chi fick jag, det fanns ingenstans! Det fick istället bli en receptjakt på nätet. Jag hittade ett på recept.nu som tillhörde Jan Hedh och då ville jag ju så klart prova det! Varken jag eller syrran är särskilt glada för frukt på burk (som ska vara i en budapest), så det blev att vi kokte egna ingefärspäron som vi delade och la i. Mm, så goda päronen var! Så mycket smak. De behövde ingen budapest egentligen, hade varit goda allena, men nu stod ju budapest på menyn.

När det gäller J H:s recept, nja, där är jag tveksam. Det var maizena i smeten och både jag och syster tyckte att den där finkorniga konsistens fanns kvar efter gräddning… Så våra första jubel när vi smakade på rullen övergick i funderande blickar som sa vad min morfar brukade säga: ”det är inget fel på det, men du behöver inte göra det för ofta”. Du syftar såklart på fina mormor, för morfar gjorde nog inget i köket utom åt. Tårtan fick bättre betyg av Henrik. Han tyckte den var mycket god, inget klagande där inte! Men med tanke på min och syrrans reservation blir det inget receptupplägg här inte. Av respekt för J H får jag väl tillägga; …vad vet jag, jag har ju aldrig bakat tårtan förut…

Det gick ändå både enkelt och fort att göra rullen. Dock lät jag nötbotten vara inne aningen för länge i ugnen. Skulle ha tagit ur den vid först känningen, men det är ju sådant man lär sig. Nu var den inte lika formbar, sprack lite och blev som syns på bilden ovan inte riktigt rund. Men ja, den var ju helt ok ändå.

Det bästa med budapestrullen var nog att vi hade så mysigt när vi åt den. Det är väl också just det som är meningen. Att sitta ner, njuta av det lilla som faktiskt är det viktigaste i våra liv. Vår familj eller våra vänner och det vi skapar. Att jag använde mammas fina koppar och fat (igen) bidrog också till stämningen. Hon har så mycket fint! Det är som en skattjakt när jag går i mammas och pappas köksskåp. Tror just denna servis är från gamla NK, när det fanns i Malmö för ett antal år sedan.

Nåväl, nedan har vi myset…

Annonser

6 thoughts on “En rulle Budapest tack.

  1. Pingback: Pumpa för hela slanten! | I gott sällskap

  2. Oj, det där ser gott ut! Och vilken jättefin servis! Visst är det kul att använda gammalt porslin och glas. Vi har fått massor av svärmor och jag älskar det!! Måste bara fråga hur du har fått till de fina kvällsbilderna med så mycket känsla i. Har du använt blixt eller stativ?

    • Tack!! Ja, man ska ta vara på allt sådant, fastän skåpen blir överfyllda =) Bilderna är tagna utan blixt och utan stativ. Tog många bilder och många var suddiga men en del hade jag suttit tillräckligt still för att kunna använda. Så det är främst en stadig hand och så har jag ganska många små ljuskällor runt om kring, kan tänka mig att det också spelar in. Tack än en gång =)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s